All good things come to an end.














Känns som att livet som jag känner till det är påväg att försvinna. Kan inte slappna av, kan inte sluta oroa mig för att det kanske faktiskt blir så.

Jag vill inte det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0