Om man räknar bort att jag knappt fått någon sömn inatt/idag mår jag faktiskt under omständigheterna bra. Kan bara tacka mor, moster och några få nära vänner för det. Ni vet vilka ni är, och ni betyder.

Det hade ju kunnat hända en bättre dag, en dag då det för mig hade varit möjligt att ta mig ut, umgås med människor och tänka på annat. Självklart sitter jag nu istället ensam hemma med 3 barn, varav 2 sover.

Jag hade inte ens bangat att dra på den värsta fjortisfesten ni kan tänka er, i det hade det i alla fall funnits lite underhållning och med största sannolikhet mycket alkohol att sno. Men nej, jag sitter här och dricker min jävla cola och lyssnar på något av följande:

1. Feel so good, på repeat.
2. Apologize, på repeat.
3. All downhill from here, på repeat.
4. Naive, på repeat.
5. Kent, vad som helst med Kent.
6. Winnerbäck.
7. The botten is nådd, på repeat.

Inte alls emo. Inte alls bitter. Nej, nej. Och man tycker ju att allt borde vara så självklart nu, att de inte borde finnas några frågor. Men tro på fan, visst dyker dom upp nu också.


You're making the biggest mistake of your life.