När jag gick hos min psykolog för ett och ett halvt år sedan sa han till mig att mitt största problem var att minsta nederlag fick mig att hämna på minus på skalan även fast jag kilade stadigt på +5. Jag var då efter nederlaget, som kunde vara hur mini som helst, tvungen att kämpa mig upp på plus igen och det tärde på mig.

Jag anser mig idag må bra. Mitt liv är stadigare än vad det varit på flera år men det där med skalan är något som följt med. Jag vet verkligen inte hur jag ska göra för att bli av med min oförmåga att hantera nederlag eller när saker och ting inte blir som jag vill. Jag faller verkligen totalt och känner mig nästintill oförmögen att ta mig upp igen.

Det är verkligen något som stör mig, ett riktigt irritationsmoment när jag väl är uppe på plus igen och kan se på situationen med lite distans.

Jag är säkert emotionellt instabil. Jag har känt det på mig i flera år. Det är nått seriöst fel i mitt huvud - på riktigt. Och det skulle inte förvåna mig med tanke på hur min familj och släkt ser ut. Att vara störd i huvudet är väl ärftligt?